top of page
Stortjärnhobben drönarbild 1.png
Stortjärnhobbens prospekterings- och gruvprojekt

Stortjärnhobbens guldprojekt ligger cirka 2,5 km söder om Umeälven i Storumans kommun. Guldmineraliseringen upptäcktes 1997 och har undersökts med 10 000 meter kärnborrning. Mineraliseringen har även hittats i hällar där synligt guld upptäckts.

 

Den guldförande zonen kan följas i över 750 meter från norr till söder och ner till c:a 180 meters djup. Guldhalterna i kärnorna är bitvis höga, och synligt guld har kunnat observeras med blotta ögat.

 

Projektet har en bearbetningskoncession på 21,75 hektar. Bergsstaten beviljade en markanvisning på 52 hektar 2024. Mark och miljödomstolen godkände markanvisningen i juli 2025. MÖD gav tillträde till markanvisningen i väntan på att de tar upp rennäringens överklagan på Mark- och miljödomstolens domslut.

 

Vårt mål är att ta projektet till gruvdrift och sedan bedriva en lönsam gruvverksamhet. Vägen dit är att skaffa mer kunskap om guldmineraliseringen, ta fram en plan för gruvdriften, och att säkerställa tillstånden som krävs.

Genomförda arbeten i Stortjärnhobben

Lappland Guldprospektering AB har under många år bedrivit undersökning av området bestående bland annat av blockletning, geofysiska mätningar, ytlig provtagning och kärnborrning. Guldförande block med upp till 99 gram guld per ton har påträffats vid Stortjärnhobben


I Stortjärnhobbens östra sluttning har 77 kärnborrhål om över 10 000 meter borrats i en kilometerlång zon söder om Stortjärnen mellan 1997 och 2025. En 750 m lång och i genomsnitt 25 m bred guldmineraliserad zon har påvisats från dagytan ner till 75 – 180 m djup inom en horisontell area på omkring 37 500 m2. Mineraliseringen är öppen i norr, syd och på djupet, vilket betyder att vi ännu inte avgränsat fyndigheten.
 

Pågående borrprogram 2024/2025

I 2025 års borrprogram har målet varit att skaffa tätare information om mineraliseringen genom att undersökningsborra från höjden på västra sidan för att mer effektivt övertvära mineraliseringen.

 

Mineraliseringen lutar från öst och går brant mot väst ner på djupet. Landskapet lutar åt andra hållet och har ett berg på västra sidan, och på grund av detta har tidigare kärnborrning skett från östra sidan. I borrprogrammet har guldhalter påvisats i de flesta borrhålen, och några sticker ut med högre halter, som inneburit de högsta halterna som bolaget identifierat i Stortjärnhobben.

 

Ett exempel är STH2025009 som påvisade en 8 meter lång borrhålsektion mellan 149 och 157 meter i hålets riktning, med en genomsnittshalt på 21,72 gram guld per ton. Den rikaste borrmetern i denna sektion, mellan 154 och 155 meter, var på 133 gram guld per ton. En sammanfattning på samtliga borrhål år för år finns längst ner på denna sida.

Planen för Stortjärnhobben för 2025/2026
  • Borrprogram 2025: 3000 meter borrade under sommar och öst

  • Utökat borrprogram 2025/2026: 2000 borrmeter

  • Första mineralresursberäkningen planerad innan slutet av 2025

  • Provbrytning, ansökan inskickad innan slutet av 2025

  • Utökning av mineralresursberäkning efter att analyserna av utökade borrprogrammet är klara

  • Provbrytning utförd så snart som miljötillståndet är godkänt

  • Utökning av mineralresursberäkning efter provbrytning.

Parallellt med dessa punkter har vi påbörjat arbetet med teknisk beskrivning, Scoping study och även miljötillstånd för en fullskalig gruva.

 

Beroende på fyndighetens utformning och resultat av kommande studier kan en framtida brytning ske initialt i ett dagbrott och sedan med underjordsbrytning. Anrikning och krossning planeras att ske i befintligt anrikningsverk i närområdet.

Provbrytning
För att utöka vår kunskap om mineraliseringen planerar vi en provbrytning. Den planeras att ske i tre mindre provgropar om totalt 10 000 ton. Provgroparna blir placerade för att ge en representativ information om mineraliseringen.

Syftet är att skaffa en geologisk kunskap och genomsnittlig guldhalt över en större mängd material, att ta reda på anriknings- och malningsegenskaper, samt miljöinformation. Denna information kommer att användas vid planering av fullskalig gruva och även för vidare malmberäkningar.
provbrytning bild.png
3D-visualisering av borrprogram från Stortjärnhobben

Genomförda borrprojekt i Stortjärnhobben

Borrhål 2025

Under 2025 så färdigställdes 3000 borrmeter under sommar och höst, och under 2025/2026 så kommer ytterligare 2000 borrmeter tas upp och analyseras.

Ytterligare provbrytning utförs så snart som miljötillståndet är godkänt, och efter provbrytningen så utökas mineralresursberäkningen.

 

MKB-ansökan inskickad i Januari 2026

 

Stortjärnhobben 2025 utan halter.jpg
2025

Borrhål 2024

Det första programmet i modern tid, hade som mål att undersöka mineraliseringen från den höjd på västra sidan området.

 

Att borra från väster mot öster innebär en övertväring, dvs att man kommer rakt genom mineraliseringen i stället för mer parallellt. Detta ger bättre information om mineraliseringens tjocklek, samt att man minskar risken att missa mineraliseringen.

 

Fyra av borrhålen gav guldresultat, och ett av hålen, STH202404 visade på en nio meter bred sektion med en medelhalt på 8,52 gram guld per ton. Samma borrhål hade ytterligare en 2,2 meter bred sektion med 4,49 gram guld per ton.

Stortjärnhobben 2025 utan halter.jpg
2024
2006

Borrhål 2006

Borrprogrammet under detta år hade som syfte att undersöka norra delen av mineraliseringen. Mineraliseringen missades dock, och kan bero på att då borrningen än en gång utfördes från öst till väst, så missades den eventuella förlängningen av mineraliseringen.

 

Det kan vara så att mineraliseringen går åt väster ifall den fortsätter.

Stortjärnhobben 2006 utan halter.jpg

Borrhål 2005

Detta år skedde ett större borrprogram, med målet att undersöka mineraliseringen på större djup. En del av borrhålen gjordes med tripletter, där tre hål borrade från samma plats med olika vinklar.

STH2005006, STH2005007 och STH2005008 är ett sådant exempel.

STH2005006: Guldhalter på 9,48 gram per ton mellan 21,3 och 24,3 meter

STH2005008: Guldhalter på 5,33 gram per ton mellan 48,7 och 49,7 samt 2,04 gram per ton mellan 85,7 och 134,7 meter. Det är därmed en 49 meter bred sektion

STH2005007 är ett vertikalt hål och där hittades 1,38 gram per ton mellan 138,5 och 143,5 meter nere i hålet, och även 1,4 gram per ton mellan 147,5 och 148,5 meter ner i hålet.

 

Totalt hade under 2005 års program 9 av 11 borrhål guldhalter.

Stortjärnhobben 2005 utan halter.jpg
2005

Borrhål 2004

Ett större borrprogram utfördes på 18 borrhål och över 1500 meter, även detta från öst till väst. 12 av dessa får guldträffar, och de mest intressanta är STH2004011, STH2004015, STH2004014 och STH2004012.

 

STH2004011, har en 5 meter sektion med 1,25 gram per ton, och en sju meter sektion med 1,10 gram per ton.  

 

STH2004015 har en nio meter lång sektion med 3,38 gram guld per ton, och STH2004012 en fem meter sektion med 1,21 gram per ton och en 18 meter lång sektion med 4,12 gram per ton. Några borrhål längre norr ut hittar inga guldhalter.

Stortjärnhobben 2004 utan halter.jpg
2004

Borrhål 2001

Fem borrhål på totalt 719 meter utfördes mellan mars och april 2001 planen var att undersöka den mellersta delen av mineraliseringen.

 

Borrningen gjordes från öst till väst vilket innebar att borrhålen gick subparallellt med stupningen och borresultatet blev därför ej optimalt. Tre av hålen visade guldhalter.

 

Bästa sektionerna var 1,8 meter med snitt 1,73 g Au/t och en 13 meter sektion med ett snitt på 1,19 g Au/t

Stortjärnhobben 2001 utan halter.jpg
2001

Borrhål 2000

Åtta borrhål utförs nu längre söderut för att undersöka förlängningen.

 

Även här borras hålen från östra till västra sidan, men de flesta borrhålen missar mineraliseringen.

 

Ett borrhål STH2000007 träffar på en 1,8 meter lång sektion med 1,17 gram guld per ton.

Stortjärnhobben 2005 utan halter.jpg
2000

Borrhål 1997

Det första borrprogrammet i Stortjärnhobben utfördes 1997. Området hade lokaliserats med blockletning och halter även hittade i hällar. De flesta borrhålen gjordes från öst till väst pga topografin, även om det optimala hade varit att borra från väst till höst.

 

Tre av borrhålen visade uppmuntrande guldhalter.

STH1997002 hade en sex meter bred sektion med snitt 3,77 gram guld per ton,

STH1997004 en fyra meter lång sektion med 7,27 gram guld per ton

STH1997005 en meter med 5,31 gram per ton.

 

Övriga borrhål hade spår av guld. Avståndet mellan det nordligaste borrhålet med guldhalter och det sydligaste är nu c:a 250 meter.

Stortjärnhobben 1997 utan halter.jpg
1997
bottom of page